Att hantera epoxi på ett säkert sätt, och ha förståelse för hur reaktionerna fungerar, gör att möjligheten att lyckas ökas dramatisk.
Namnet
Epoxi har likt kärt barn många namn. Görs en sökning på ECHAs hemsida kommer följande upp:
CAS-nummer: 1675-54-3
EG-nummer: 216-823-5
Preferred name: bis-[4-(2,3-epoxipropoxi)fenyl]propan alternativt 2,2′-[(1-methylethylidene)bis(4,1-phenyleneoxymethylene)]bisoxirane
Detta som kallas Preferred name är det som myndigheterna vill att vi som leverantör skall ha med på etiketten när vi talar om att det är epoxi i produkten.
Märkningen
Epoxihartset innehåller ingen fri bisfenol, utan epoxin är en reaktionsprodukt, vilket kan utläsas ur det kemiska namnet ovan. På den här sidan kan du läsa om hur epoxi tillverkas.
Som en jämförelse kan det sägas att bordssaltet (Natriumklorid) innehåller vare sig fri Natrium (klassas Frätande och Brandfarligt) eller fri Klor (klassas Oxiderande, Giftigt och Miljöfarligt), utan är en reaktionsprodukt mellan dessa båda kemikalier.
Kemi
För att det skall bli plast, så krävs det en härdare. Dessa kan heta många saker, men i grunden är de alla olika typer av aminer. Aminer kännetecknas av att de har kväve med väte på i olika mängd, oftast har de -NH2. Det är dessa som reagerar med O-grupperna som sticker upp ur molekylen ovan (inte -OH) och bildar det nätverk som sedan kallas epoxiplast.
Epoxiplast kan inte delas efteråt så du får tillbaka ursprungsämnena.